Mr White

Frida Öhrn + Oh Laura - Release Me

Det officiella Valborgsfirandet började redan i fredags då jag mötte upp Adde, Cilla, Andreas, Åskog och en hel drös annat löst folk i Blecktornsparken på söder. Svepte några kalla där innan det blev alldeles för kallt och vi drog upp till Åskogs fina men helt ologiskt planerade lägenhet som låg ett långt stenkast från parken. Festen fortsatte sin stilla gång i samklang med Åskogs fantastiska mediacenter/ljudanläggning. Utgången var oundviklig när vinet var slut och ölen uppdrucken. Landade först på stans största rockabilly bar, Bröderna Olssons källare, så där kände man sig ju som hemma (se inlägget: Ett sådant liv). Tyvärr har allt ett slut, så även öppettiderna på Bröderna Olssons, ett decimerat men troget/trotsigt gäng drog vidare till Olssons Video istället. Här slogs våra kloka klackar i taket tills klockan blev mycket. Det blev pole-dancing och gratisöl. Sen var det bara lite fyllekäk och en bulle hem för att få sova.

Lördagen hängavs åt soffan, tv:n och extremt fet mat tillsammans med Dave. På söndan blev det några öl på Bara Vi, lite livemusik och trevlig sällskap med Cilla och gamla bekanta. Till skillnad från alla andra så jobbade jag på måndagen. På kvällen blev det middag på Underbara Bar, fina fisken men trist efterrätt för vissa men mycket bra spelning av Saab-tjejen, Frida Öhrn och bandet Oh Laura. Nachtspiel på Eken Bar och tillslut Skeppsbar (ja, jag vet, inte världens flådigaste ställe kanske men va fan).

Det var min Valborg.